Senast uppdaterad: 11/20/2017
Mina Sidor
Språkhjälp [Hur fungerar det?]

Fördelning av mandat


Utgångspunkter

Valsystemet syftar till att så rättvist som möjligt fördela mandaten mellan partierna i förhållande till antalet avgivna röster. Rösterna är i princip lika mycket värda. Men endast de partier som uppnått en viss storlek i valet får mandat. På basis av länsstyrelsernas sammanräkning fördelar Valmyndigheten mandaten.

Av de totalt 349 platserna i riksdagen är  10 s.k. fasta valkretsmandat. De läggs i förväg ut på valkretsarna på grundval av antalet röstberättigade i varje valkrets.

Efter valet fördelas de mellan partierna på grundval av valresultatet i valkretsen. De 39 s.k. utjämningsmandaten är till för att man därefter skall kunna få en så proportionell fördelning som möjligt mellan partierna i hela riket. Utjämningsmandaten fördelas därför först på parti. Därefter bestäms det i vilka valkretsar de skall placeras.

Mandatfördelning inom ett parti

När man räknat fram hur många mandat ett parti har fått vid mandatfördelningen mellan partier ska ledamöter och ersättare utses. I första hand utses de kandidater som fått så många personröster att det motsvarar spärren som gäller för inval på personröster. Därefter utses ledamöter med den s.k. heltalsmetoden.

Mandatfördelning mellan partier

När rösterna räknats fördelas mandaten mellan partierna. Vid val till riksdagen, landstingsfullmäktige och Europaparlamentet gäller vissa spärrar. Spärren innebär att det bara är partier som klarat spärren, som får delta i fördelningen. Vid fördelningen används den s.k. jämkade uddatalsmetoden.

Spärregel

Huvudregeln är att enbart de partier som i valet uppnår minst 4 procent av rösterna tilldelas riksdagsmandat. Undantag från denna s.k. spärregel görs om ett parti i en viss valkrets uppnår minst 12 procent av rösterna. Detta parti är då med och delar på mandaten i den aktuella valkretsen.

Fördelning av utjämningsmandat

Efter att de fasta mandaten lagts ut i valkretsarna börjar fördelningen av utjämningsmandat för att den totala mandatfördelningen skall bli så rättvis som möjligt över hela landet. Här tillämpas en annan metod. Först räknar man fram hur många röster partierna fått i hela landet och hur 349 mandat hade fördelats om landet varit en enda valkrets. Skillnaden mellan detta tänkta antal och de redan utdelade fasta mandaten utgör respektive partis ”tilldelning” av de 39 utjämningsmandaten. I vilken valkrets de hamnar beror på var partiet har det högsta jämförelsetalet efter fördelningen av fasta valkretsmandat. För partier som inte fått något fast mandat i en valkrets gäller röstetalet som jämförelsetal.

Personval och mandatfördelning inom ett parti

När mandatfördelningen mellan partierna är klar återstår det att räkna ut vilken eller vilka kandidater som skall besätta mandaten. Kandidaturvalet sker genom att ledamöter i första hand utses på grundval av sina personliga röster. Det personliga röstetalet är antalet personröster för en viss kandidat i en viss valkrets under en och samma partibeteckning. För att bli invald på personliga röster krävs att kandidaten har fått personliga röster som motsvarar minst 8 procent av partiets röster i valkretsen. Finns det fler än en kandidat som klarat spärren tar de plats i riksdagen efter antalet person- röster. Kan inte alla ledamöter utses med ledning av personrösterna används i stället den s.k. heltalsmetoden.

De regler som gäller för val till riksdagen finns i Vallagen (2005: 837)  Öppnas i nytt fönster.

Fullmäktigesalen


Genvägen