Senast uppdaterad: 10/05/2017
Mina Sidor
Språkhjälp [Hur fungerar det?]

Lagring och hantering av gödsel och slam


Lantbrukens miljöpåverkan sker bland annat genom hantering av gödsel, kemiska bekämpningsmedel och drivmedel. Lantbrukets miljöpåverkan av vattenområde sker framförallt via läckage av fosfor och kväve. Fosforläckaget kan innebära att vattendrag växer igen medan kväveläckaget påverkar framförallt algtillväxten i havet. Förorening av bakterier till grundvatten kan också ske.

För företag som driver verksamhet med lantbrukets djur krävs i vissa fall att dessa anmäls till kommunen, eller att man ansöker om tillstånd hos Länsstyrelsen.

För att klara miljöbalkens krav på skydd av människors hälsa och miljön finns regler och riktlinjer för lagring och hantering av gödselmedel.

Felaktigt hanterad gödsel kan leda till igenväxt av sjöar och otjänliga grundvattentäkter. Spridning av gödsel bör inte ske på tjälad eller snötäckt mark. Vid spridning av stallgödsel ska hänsyn till närboende tas. Det är viktigt att man håller avstånd till diken, vattendrag och enskilda vattentäkter.

Spridning av naturlig gödsel får inte ske närmare än 50 meter från stranden av Buddbyträsket, Bodträsket, Svartbyträsket eller Vittjärvsträsket.

Det krävs oftast ingen anmälan eller tillstånd för uppläggning av stuka. Kommunens miljö- och byggnämnd är ansvarig för kontroll av miljötillsyn i jordbruket vilket även innefattar stukalagring. För kontrollen debiteras en tillsynsavgift, som kan vara årlig eller enbart i samband med kontroll.


Miljömålet ingen övergödning

”Halterna av gödande ämnen i mark och vatten ska inte ha någon negativ inverkan på människors hälsa, förutsättningar för biologisk mångfald eller möjligheterna till allsidig användning av mark och vatten.”

Olämplig hantering av stuka bidrar till övergödning och är ett ineffektivt sätt att ta tillvara på näringsämnen.



Vilka typer av stuka finns?

Vid lagring av gödsel i stuka skiljer man på två typer; tillfällig lagring och kompostering.

  • Tillfällig lagring (lagring i direkt anslutning till spridning.)
  • Kompostering i stuka (Längre lagring i syfte att med hjälp av syre kompostera materialet och göra näringsämnena mer lättillgängliga).

När får stuka användas?

Stuka får inte räknas med i lagringskapaciteten enligt förordning (1998:915) om miljöhänsyn i jordbruket. Kompostering av stallgödsel ska i första hand ske på tätt underlag med uppsamling av eventuellt, lakvatten. Stuka kan användas som komplement till ordinarie lagringsutrymme för att till exempel effektivisera transporter, undvika markpackning, vid leverans av gödsel till en annan jordbrukare samt om gödseln behöver komposteras under en längre tid än den man har lagringskapacitet för.

Stuka är även en lämplig hantering av kasserad ensilage, hö eller halmbalar. Plast, nät och snören ska tas bort innan kompostering.

Vilken gödsel är aktuell för stuka?

Kompostering i stuka

Stapelbar gödsel med lågt näringsinnehåll t.ex. djupströgödsel är lämplig för efterkompostering i stuka.

Tillfällig lagring

Är växtnäringsinnehållet högre eller gödseln mindre staplingsbar till exempel nötgödsel med liten halminblandning, bör stuka enbart användas för tillfällig lagring i direkt anslutning till spridning.

Vid tillfällig lagring bör gödslet vara förkomposterat. Detta på grund av att risken för utlakning är större från färsk gödsel än mer omsatt gödsel. Det beror på att det i inledningen av en komposteringsprocess bildas processvatten.

Hur länge får stukan ligga?

Kompostering i stuka

Kompostering bör i första hand ske under sommarhalvåret, april‐oktober. Detta på grund av att risken för näringsförluster är mindre på sommaren eftersom avdunstningen och växtupptaget i regel är större än nederbörden. Under hösten ökar utlakningen och lagring i stuka är därför mindre lämplig. Kompost som ligger kvar längre än till oktober månad bör täckas med tätt material t.ex. presenning. Täckning är mindre motiverad av gödselslag med litet näringsinnehåll och rikligt med strö. Djupströgödsel från nöt uppfyller sällan de här kriterierna medan hästgödsel ofta gör det. Gödseln bör spridas vid närmast lämpliga tillfälle efter att komposteringen är avslutad.

Tillfällig lagring i stuka

Tillfällig lagring bör alltid hållas så kort som möjligt. Under tidig vår och senare höst bör lagringstiden begränsas till någon eller högst några veckor. Gödsel med lägre näringsinnehåll kan lagras under något längre tid.

Vid all form av uppläggning i stuka bör man tänka på följande (Allmänna råd SJVFS 2004:62):

  • Platsen väljs eller anordnas så att läckage till följd av utlakning eller ytavrinning från gödsel vid tö eller kraftigt regn undviks.
  • Yt‐ och dricksvattentäkter inte riskerar att förorenas.
  • Stukan bör placeras på en plats utan risk för översvämning, ansamling av vatten eller hög grundvattennivå under lagringstiden.
  • Jordarten på lagringsplatsen ska inte vara lättgenomsläpplig. Sandjordar bör därför undvikas. Tyngre jordar kan bearbetas ytligt innan uppläggning av stukan för att undvika en snabb genomrinning genom sprickor och maskgångar.
  • Stukan bör inte placeras direkt ovanför kända dräneringsledningar.
  • Utläggningen kan ske utan att markskador uppkommer.
  • Stukan bör placeras eller anordnas så att olägenheter i form av t.ex. lukt och flugor inte uppkommer för närboende.
  • En gröda bör anläggas på platsen så snart som möjligt efter det att gödseln avlägsnats.
  • Stukan bör placeras på det fält där gödslet senare ska spridas.
  • Mängden gödsel som läggs ut bör inte vara större än vad som behöver spridas på det fält där stukan läggs.
  • Vid återkommande lagring på samma fält bör platsen flyttas inom fältet och inte återkomma till samma plats inom en period av 5 år.

Lagstiftning

På www.jordbruksverket.se hittar du aktuell lagstiftning:


Genvägen