Meny
Skoldatateket
Skoldatatek - lärverktyg för en tidsenlig utbildning
|
|
|
|
|
|
| Skoldatatek.se | |
|
|
|
| Info om Fria bilder ![]() |
|
|
|
|
|
Hortlax: Ystad: |
|
|
|
Skoldatateket är en resurs i kommunens skolutveckling och en del i den övergripande IKT-strategin.
Skoldatateket vänder sig till skolans personal i frågor som rör IT och specialpedagogik, men framförallt när det gäller ADHD-problematik och läs- och skrivsvårigheter/dyslexi.
I utbildningen ska hänsyn tas till barns och elevers olika behov. För att elever ska få lyckas, utifrån sina förutsättningar, behövs tidsenliga lärverktyg och personal som behärskar dessa.
Skoldatatekets vill verka för att den allmänna IT-färdigheten hos skolans personal blir högre. Det gynnar eleverna.
För att öka den allmänna IT-färdigheten hos skolornas personal ansvarar Skoldatateket för Bodens PIM-utbildning (Praktisk IT- och Mediautbildning av skolans pedagogiska personal)
Att skriva sig till läsning
Skoldatateket stöder arbetsmodellen som innebär att de yngsta eleverna använder datorns tangentbord istället för penna när de lär sig skriva. De skriver på tangentbordet och "ljudar" de sig till läsning. Eleverna arbetar i par när de skriver. På så sätt får de samtala om sina texter och lära sig av varandra.
- I klassrummet finns flera datorer, gärna bärbara
- Eleverna skriver på dator, men ritar och målar bilder för hand, till sina texter. Texterna blir böcker som läses i klassen.
- Handskrift tränas först i åk 2, men är inte förbjuden tidigare
- Tid finns för att skapande verksamhet och träning av motorik.
- Andra kommuners ASL-arbete visar att eleverna får
- ett större ordförråd
- bättre innehåll och stavning i sina texter
- en vackrare handstil
och att fler lyckas blir goda läsare
Erica i Hortlax skriver i sin blogg 11/5 2010
:
ASL ÄR
SPRÅKUTVECKLANDE
- TALSPRÅK, TÄNKSPRÅK, KROPPSSPRÅK, SKRIVSPRÅK
SOCIALT UTVECKLANDE
- SAMSPELA, RESPEKTERA, TURAS OM
LÄSUTVECKLANDE
- BOKSTAVSKÄNNEDOM UTIFRÅN BEHOVET ATT BERÄTTA, LÄSLUST ATT LÄSA DE EGENPRODUCERANDE TEXTERNA
PERSONUTVECKLANDE
- JAG KAN, JAG KLARAR, JAG DUGER
Pedagoger i Sandviken säger att alla elever nu lär sig läsa och att specialpedagogen kan ägna sig åt matematikstöd istället för att reparera läsning och skrivning.
Erfarenheter från fler kommuner finns samlade på webbplatsen
http://skrivasigtilllasning.se
Vi som jobbar på Skoldatateket:
Christer Holmgren
Speciallärare, projektledare
tel: 0921-621 23, 070-257 01 55
e-post: christer.holmgren@edu.boden.se
Britt Hansson
IT- och specialpedagog
tel: 0921-623 74, 070-282 52 52
e-post: britt.hansson@edu.boden.se
Catarina Björnsson
Specialpedagog
tel: 0921-621 57, 070-620 60 21
e-post: catarina.bjornsson@edu.boden.se
Ann-Louise Bergman
Specialpedagog
tel: 0921-62762, 070-3992762
e-post: ann-louise.bergman@edu.boden.se
Bodens Kommun köper tjänster av Skoldatateket Norrbotten, som är en länsverksamhet. Skoldatateket i Boden är ett samarbete mellan Skoldatateket, Elevhälsan och IT-ansvariga. Tillsammans arbetar vi för att arbetslag med elever i behov av särskilt stöd ska få rådgivning och utbildning om IT-stöd i undervisningen.
I kommunen finns en överenskommelse om hur arbetslag och elever kan få stöd från Skoldatateket. Arbetslag som vill ha hjälp av Skoldatateket skriver en ansökan med underskrift av rektor. Rektor har tillgång till ansökningshandlingarna. I ansökan beskrivs vilken hjälp eleven behöver. Ett åtgärdsprogram och utredning/rekommendation från Elevhälsan ska finnas.
Skoldatateket ligger på Gammelängsskolan, Gammelängsgatan 4B, 961 67 Boden
Portal för Sveriges Skoldatatek www.skoldatatek.se
Nedladdning av ClaroRead v5 klicka på "Elevlicens"
Ny sida - längst ner "Elevlicens"
Ny sida - boden; Dr8STuceb6 - välj SPARA, inte Kör
Nedladdningen tar lång tid
OBS! installera endast ClaroRead v5 först, inte alla på en gång.
Bli inte orolig! Installationen tar jättelång tid.
Det var Arne Trageton som under tidigt 2000-tal gjorde metoden känd. Hans forskning visade att de barn som skriver sig till läsning får ett rikare språk, skriver längre texter och med vackrare skrivstil när de sedan väl börjar skriva för hand. Det goda resultatet har inspirerat många lärare att själva börja använda metoden. Tragetons bok, utgiven 2005, presenterar en ny syn på den första läs- och skrivinlärningen. Tala, lyssna, skriva och läsa kopplas tätare samman med datorn som centralt verktyg. Se Arne Trageton i ett inslag från Västnytt
Erica Lövgren, Guldäpplevinnare 2010, har under många år arbetat efter metoden. I sin bok Med datorn som skrivverktyg beskriver hon hur hon har gått till väga. Hon har deltagit i Piteås ASL-projekt (se länken). I sin egen blogg Klurigt, lurigt och roligt i skolan skriver hon ofta om skolarbetet.
Joachim Thornström, Ystad, skriver "Skriva sig till läsning - en succé!" Han har ansvarat för dokumentationen av Ystadslärares projekt. Se deras Till föräldrar och Tips till pedagoger. Se vad han sa DIU i Almedalen 6/7, Joachim Thornström.
Peter Essen, Göteborg, har sammanställt informationsmaterialet Lätt-fil - att skriva sig till läsning på datorn



