FAQ - Vanliga frågor

Här har vi samlat de vanligaste frågorna gällande renhållning, återvinning och slamtömning

Renhållning

• Mitt avfallskärl har gått sönder
  Trasiga avfallskärl felanmäls via kommunens e-tjänster, appen "Felanmälan Bodens kommun" eller via medborgarservice. 
  Om kärlet är sprucket så byts det ut till ett nytt. Om det är locket som sitter löst eller har lossnat så lagas det eller ersätts med ett nytt lock.

• Jag vill ha en annan storlek på mitt avfallskärl
  Via kommunens e-tjänster kan man beställa ett större eller mindre avfallskärl.
  Det kostar 199 kr och avgiften läggs på din nästa faktura. Där kan du även anmäla förlängt hämtningsintervall för dina befintliga avfallskärl.

• Mina kärl har inte blivit tömda
  ​Om ditt kärl inte tömts på tömningsdagen ska du låta avfallskärlen stå kvar. Om de inte tömts inom ett dygn kan du felanmäla det via kommunens e-tjänster, appen "Felanmälan Bodens kommun" eller via medborgarservice.

• Det ligger kvar avfall i matavfallskärlet efter tömning
  Är matavfallet fastfruset eller för hårt packat behöver du tina upp det alternativt ta loss det. Om det beror på något annat att det inte blivit tömt kan du göra en felanmälan via kommunens e-tjänster, appen "Felanmälan Bodens kommun" eller via medborgarservice.

• Matavfallet har frusit fast i kärlet
  Om matavfallet frusit fast i avfallskärlet är det du som fastighetsägare som ansvarar för att tina och ta loss avfallet så att sopbilen kan tömma det. När avfallet ligger löst kan du beställa en extratömning mot en avgift eller ställa ut en extrasäck märkt med ”matavfall” vid nästa tömningstillfälle.
  För att förebygga att matavfallet fryser fast kan du lägga en äggkartong eller tidning i botten av kärlet. Det är också bra att styckfrysa påsarna separat (i till exempel en hink med lock utomhus) innan man lägger ner dem i kärlet. Blött matavfall så som frukt eller grönsaksskal kan med fördel blandas med en liten mängd hushållspapper som suger upp fukten.

• Hur/var placerar jag mina avfallskärl vid tömning?
  ​Avfallskärlen placeras intill fastighetsgränsen med handtag och hjul in mot fastigheten. Om dina kärl inte kan tömmas vid fastighetsgränsen drar du kärlen till anvisad plats och placerar dem med handtag och hjul från vägen. Tänk på att placera kärlen med minst 50 cm avstånd mellan varandra för att undvika att dem slår i varandra och skadas vid tömning. Placera också kärlen så att inga träd, buskar eller byggnader skadas vid lyftet.

• Jag behöver en extra tömning
  Extra tömning utöver turlistans ordinarie kan beställas via kommunens e-tjänster, appen ”Felanmälan Bodens Kommun” eller via medborgarservice. 
  ​Om du ofta har problem med att hushållsavfallet inte ryms i den gröna tunnan kan du försöka sortera ditt avfall noggrannare eller byta till ett större kärl.

• Var kan man hämta biopåsar?
  Du kan hämta biopåsar på medborgarservice i Stadshuset eller på Bodens återvinningscentraler. Tänk på att påsarna endast är avsedda för matavfall och inte som soppåsar för brännbart avfall eller hundbajs. Påsarna är en stor kostnad för kommunen och överdriven konsumtion kan leda till höjda avgifter.

• Påsarna för matavfall går sönder hela tiden?
  Dina biopåsar är troligen för gamla. Biopåsarna för matavfallet är en färskvara som har ett bäst-före-datum. Helst ska de förvaras mörkt och svalt. Ett annat fel kan vara att du använder en tät behållare som gör att påsen blir fuktig och nedbrytningen av biopåsen startat redan i ditt kök. Rätt använda är påsarna mycket hållbara och du behöver inte använda dubbla påsar. Använd en luftig behållare för ditt matavfall, t ex den du fått utdelad med dina avfallskärl.
  Om dina påsar spricker kan du hämta nya på medborgarservice i Stadshuset eller på Bodens återvinningscentral.

• Varför måste jag ha en tunna för matavfall?
  Det är obligatoriskt att sortera ut sitt matavfall i Bodens kommun och det har det varit sedan 1998. Från årsskiftet är det obligatoriskt i hela Sverige. Matavfallet vill vi göra biogas av och om du hellre vill kompostera hemma går det bra efter att du anmält och fått det godkänt av Miljö- och byggnämnden. 

• Jag vill börja hemkompostera – hur gör jag?
  För att hemkompostera måste man anmäla det till Miljö- och byggnämnden. De tar ut en engångsavgift för att handlägga ärendet. När du fått hemkompostering beviljat skickas ett beslut till VAA-avdelningen och kärlet för matavfall hämtas in. Du kan även lämna det själv på ÅVC Brännkläppen. Kärlavgiften för matavfall tas sedan bort från din faktura. 

• Jag har köpt/byggt hus och det saknas avfallskärl, hur får jag tag på det?
  Avfallskärl beställer du via Bodens Kommuns e-tjänster eller via medborgarservice.

• Varför måste jag betala grundavgift för renhållning? 
  En kommun måste ha en organisation som kan informera, hantera och ta emot det avfall som uppstår i fastigheter och hushåll. Avfallshanteringen finansieras inte via kommunalskatten utan via en avfallstaxa som beslutas av kommunfullmäktige.
  Den avgiften är indelad i en fast grundavgift och en rörlig avgift. Grundavgiften finansierar kostnader för kundservice, information, administration, återvinningscentraler, grovsophämtning samt behandling av grovsopor. Den rörliga avgiften kan du påverka själv genom att sortera ditt avfall så att du kan minimera avfallet och därmed påverka kärlstorlek och hämtningsfrekvens. Man kan inte få uppehåll eller befrielse från grundavgiften, den ska alltid betalas. Enligt flera domar i miljödomstolen bildas alltid en mängd avfall på en fastighet som inte kan tas omhand på den egna fastigheten.

• Måste jag ha sophämtning även om sopmängden är liten?
  Ja det måste du. Det finns en mängd lagar och regler kring avfallshantering som måste följas för att undvika att avfallet hantera på ett sånt sätt att det skadar miljön, människor och djur. Att dessa lagar och regler följs måste kontrolleras och det görs på olika sätt av kommunernas miljökontor, av Länsstyrelserna och av Naturvårdsverket. Skulle avfallshämtningen inte vara reglerad så finns risken att avfall skulle hamna på villovägar med påföljden att miljö, människor och djur skulle kunna komma till skada.
  Om man mycket lite avfall kan man välja att ha det minsta tillåtna avfallskärlet och välja det längsta tillåtna hämtningsintervallet för det avfallskärlet. Du kan ansöka om förlängt intervall i e-tjänsten eller via medborgarservice. 
  Om du har ett fritidshus kan du ansöka om befrielse eller uppehåll från avfallshämtning ifall det inte blir något avfall. Uppehåll och befrielse handläggs hos miljö- och byggnämnden mot en avgift. Även om du har uppehåll eller befrielse måste du betala grundavgift.

• Kan jag ta hem mina sopor från stugan så att jag slipper ha soptunnor där? 
  Enligt Miljöbalken har kommunen en rättighet och en skyldighet att hämta avfallet vid fastigheten. Samma lag säger att fastighetsägaren har en skyldighet att köra avfallet till den uppsamlingsplats som kommunen anvisat. Om man vistas i fastigheten måste man ha ett kärl för brännbart avfall. Kärl för matavfall kan du slippa om du har tillstånd från miljö- och byggnämnden om att hemkompostera.

• Hur fungerar uppehåll i sophämtning? 
  ​Frågor om uppehåll från avfallshämtning ska prövas av Miljö- och byggnämnden. Anmälan och ansökan ska vara skriftlig.

• Varför ska jag betala grundavgift när jag har uppehåll i hämtning?
  En kommun måste ha en organisation som kan informera, hantera och ta emot det avfall som uppstår i fastigheter och hushåll. Avfallshanteringen finansieras inte via kommunalskatten utan via en avfallstaxa som beslutas av kommunfullmäktige.
  Den avgiften är indelad i en fast grundavgift och en rörlig avgift. Grundavgiften finansierar kostnader för kundservice, information, administration, återvinningscentraler, grovsophämtning samt behandling av grovsopor. Den rörliga avgiften kan du påverka själv genom att sortera ditt avfall så att du kan minimera avfallet och därmed påverka kärlstorlek och hämtningsfrekvens. Man kan inte få uppehåll eller befrielse från grundavgiften, den ska alltid betalas. Enligt flera domar i miljödomstolen bildas alltid en mängd avfall på en fastighet som inte kan tas omhand på den egna fastigheten.

• ​​Kan man avsluta ett avfallsabonnemang?
  Ett avfallsabonnemang är alltid  kopplat till en fastighet. Har du sålt en fastighet är det viktigt att du gör en flyttanmälan för vatten och renhållning så att den nya ägaren tar över abonnemanget. Det gör du via kommunens e-tjänster eller kontakta medborgarservice så hjälper de dig. I anmälan anger du alla uppgifter som behövs för att flytta abonnemanget till en ny ägare. 
  Det går inte att avsluta ett abonnemang enbart för att man inte vill ha avfallshämtning, det är en lagstadgad, obligatorisk tjänst.

 

Återvinningscentraler

• Vad kan lämnas på en återvinningscentral? 
  På en återvinningscentral, ÅVC kan man lämna grovsopor, det vill säga hushållsavfall som är för skrymmande för avfallskärlen, till exempel trä, trädgårdsavfall, metallskrot, jord, betong, tegel, farligt avfall, papper samt förpackningar av plast, glas och metall. Det är inte tillåtet att lämna hushållsavfall på ÅVC som är avsett att slängas i avfallskärlen vid den egna fastigheten.

• Vad ska jag tänka på innan jag åker till ÅVC?
  Sortera avfallet innan du åker till ÅVC, titta gärna på hur din närmaste ÅVC ser ut och packa avfallet i samma ordning som containrarna. 

• Kostar det att lämna avfall på ÅVC?
  Nej, inte som privatperson, det är redan betalt via grundavgiften i avfallstaxan. För företag och verksamheter gäller andra regler och dem lämnar mot gällande avgift.

• Kan jag lämna osorterat avfall på ÅVC?
  Nej, allt avfall som lämnas på ÅVC måste vara sorterat.

• Varför måste företag betala för att lämna avfall på ÅVC?
  Privatpersoner har redan betalat för tjänsten via sitt ordinarie avfallsabonnemang, vilket företag inte har. Därför måste de betala för sina besök på ÅVC.  

 

Slamtömning

• Måste jag tömma min slambrunn?
  Enligt kommunens renhållningsföreskrifter ska enskilda avloppsanordningar tömmas minst en gång per år. Om man inte nyttjar en fastighet kan uppehåll eller befrielse från hämtning ansökas om hos miljö- och byggnämnden, endast efter sådant beslut kan du undantas från tömning. Ansökan om uppehåll eller befrielse ska lämnas in senast den 31/3 enligt renhållningsföreskrifterna. Vid frågor om uppehåll och befrielse, var god kontakta medborgarsservice.

• Kan jag själv välja när jag vill ha brunnens årliga tömning?
  Nej. För att tömningarna ska bli effektiva och hållbara töms brunnarna ett område i taget under perioden maj - november. Du kan avboka din ordinarie schemalagda tömning om du själv vill välja när din brunn ska tömmas, det räknas då som en budad tömning och du debiteras en extra avgift eftersom slambilen åker till din fastighet utanför ordinarie schema. 

• Min brunn är full och behöver tömmas, hur gör jag?
  Extra slamtömning utöver årets ordinarie tömning kan beställas via Bodens kommuns e-tjänster eller via medborgarservice. Extra tömningar görs normalt på fredagar, akuta tömningar inom 24h och vid behov kan specifik dag beställas.

• Jag delar min brunn med en annan fastighet, hur fungerar det?
  Slambrunnen töms precis som vanligt en gång per år och kostnaden delas lika mellan fastigheterna. Om någon av fastighetsägarna beställer en slamtömning och vill stå för hela kostnaden själv behöver man meddela det vid beställningen. 

• Kan någon annan än kommunens entreprenör tömma min brunn?
  Nej, det är enbart kommunen eller den entreprenör som kommunen anlitar som får tömma enskilda avloppsanläggningar.

• Hur gör jag för att avsluta en slambrunn?
  ​Om du vill avsluta en slambrunn som inte längre är i bruk ska det anmälas till Miljö-och byggnämnden. Slambrunnen ska grävas bort eller fyllas igen, och om en sluttömning behövs är det fastighetsägaren som beställer det hos VAA-avdelningen.

• Varför har jag fått en faktura om framkörningsavgift/bomkörning?
  Om tömningsentreprenören kommit för att tömma din brunn men inte kunnat tömma på grund av ett hinder; att brunnen inte varit synlig, väl uppmärkt eller på grund av att vägen inte varit framkomlig, har kommunen enligt renhållningstaxan rätt att ta ut en avgift för att ersätta entreprenören för resan till din fastighet. Om brunnen inte kunnat tömmas vid tömningstillfället ska fastighetsägaren efter rättelseåtgärd beställa en extratömning av brunnen mot avgift eftersom fastighetsägaren är skyldig att tömma brunnen minst en gång per år enligt renhållningsföreskrifterna.

• Varför har jag fått en avgift för tungt lock?
  Att arbeta med slamtömning är ett tungt arbete och Arbetsmiljöverkets föreskrifter måste följas för att personalen ska ha en bra arbetsmiljö. Tunga lock är ett problem och kommunfullmäktige har beslutat att det ska tas ut en höjd avgift för brunnar med tungt lock. Avgiften är en ersättning till entreprenören och är till för att ge fastighetsägare incitament att byta ut det tunga locket till ett lättviktslock, för att på så vis förbättra arbetsmiljön för de som utför tömningen. Enligt arbetsmiljöverket och Bodens kommuns renhållningsföreskrifter 18 § får ett brunnslock inte väga mer än 15 kilo. Om locket kan öppnas genom att skjutas åt sidan och är försedd med någon typ av handtag, kan en vikt om 35 kg accepteras.

• Varför har jag fått en avgift för slangdragning?
  Att arbeta med slamtömning är ett tungt arbete och Arbetsmiljöverkets föreskrifter måste följas för att personalen ska ha en bra arbetsmiljö. Slangdragning vid slamtömning är ett arbetsmiljöproblem för de som utför tömningen. Därför utgår en extra ersättning till entreprenören för slangdragning och det är kommunfullmäktige som beslutar avfallstaxan. 15 meter slang ingår i tömningen, men om slambilens uppställningsplats är placerad längre från brunnen så utgår en extra avgift för slangdragningen för varje påbörjad 10 meter slang. I första hand ska fastighetsägaren ordna så bilen kan köras fram nära brunnen. Slambilen är dock ett tungt fordon och det är chauffören som avgör om vägen fram till brunnen är farbar eller ej.