Järnvägen blir knutpunkt

Artikel i Boden Bild nummer 1 2019. Det dånade av hammarslag när rälsar byggdes för att lättare kunna frakta gods och människor. Sedan järnvägen byggdes runt Boden har den varit viktig för staden, både då och nu.

I slutet av 1800-talet upptäcktes malmtillgångar i Gällivare som visade sig vara mycket större än man tidigare trott. Det ledde till ett ökat behov av en förbindelse mellan malmbanan och stambanan. Punkten där de två spåren skulle mötas blev ett strategiskt val och med sin geografiska position beslutades att Boden skulle bli den knutpunkten.

Bygget av järnvägen skedde etappvis och den första biten påbörjades 1884 mellan Luleå och Boden. Arbetet gick långsamt då det var pengabrist. Allt material för bygget, liksom lok och vagnar, skeppades in till Luleå med fartyg. Det var först när nya finansiärer kom in som det började gå bättre och den 22 september 1886 kunde det första tågen mellan Luleå och Boden rulla.

Resan tog en timme och tolv minuter och aldrig tidigare hade man färdas så snabbt i Norrbotten. Därefter påbörjades andra delen av sträckningen som bestod av Boden – Gällivare. Kort därefter skedde stambanans anknytning söderifrån och snart började man bygga linjen Boden – Haparanda. Den 17 mil långa sträckan tog ungefär 17 år att bygga.

Eldrivet

Fram till 1922 hade Boden fått elektrisk energi från Ljuså kraftverk men när malmbanan elektrifierats i samband med byggandet av Porjus kraftstation kopplades även Boden in. Det här var ett stort steg i den tekniska utvecklingen. Nu kunde Boden växa. Malmtransporterna ökade, fler personer passerade Boden och företagare vågade satsa och bli kända i hela Sverige då de kunde exportera sina varor.

Text: KOMM
Foto: Bodens kommuns bildarkiv