Så ska relationsvåldet minska 

I Bodens kommun är våld i nära relation en viktig fråga. Vi jobbar hårt och brett för att förebygga och minska våldet och med att ge stöd till utsatta. “Det här är ett samhällsproblem som gäller alla”, säger Camilla Fredriksson på Team stöd. 

Bodens kommuns förebyggande arbete handlar mycket om samtal och information kring normer, könsroller, jämställdhet och sunda relationer. Arbetet pågår ständigt i många olika verksamheter på kommunen.  

– Om jag går till mig själv så växte jag upp med att höra “pojkar gör ju så” och vi flickor fick anpassa oss efter pojkarna och jag tror att det lever kvar. Kan vi synliggöra och arbeta med dessa normer så kommer man långt – vad är manlighet och kvinnlighet och vad är en sund relation? Vi ser att våldsutövning börjar subtilt på det psykiska planet. Många frågar varför man inte lämnar vid första slaget, men det första slaget kan vara en blick, säger Camilla Fredriksson, behandlare på Team stöd. 

Team stöd är individ- och familjeomsorgens samlade öppenvård och Camilla har det samordnande ansvaret för frågor som rör våld i nära relation och hedersrelaterat våld och förtryck. Här erbjuds bland annat föräldrastöd för föräldrar till barn och tonåringar och föräldracafé för nyanlända.  I samarbete med Region Norrbottens barnhälsovård erbjuds även nyblivna förälder som bor på Lundagård/Sveafältet fler hembesök av barnhälsovårdssköterska och föräldrastödjare, inom ramarna för det som kallar Spädbarnsprojektet.

– När vi pratar om föräldraskapet kommer vi alltid in på relationer, jämställdhet, normer och våld i nära relationer. Det är ett effektivt och bra verktyg. Ungdomsmottagningen har en målgrupp på 13-25 år, de är en viktig målgrupp så här arbetar man också med att förebygga våld, säger Camilla Fredriksson. 

Under så kallade riskkvällar, som skolavslutningar, halloween och valborgsmässoafton, beger sig Team Stöd ut på stan för att träffa och prata med ungdomar, tillsammans med Polisen och Rådet för trygghet och hälsa.  

– Det är ett bra sätt att förebygga att det händer, säger Camilla Fredriksson. 

I november anordnas varje år den rikstäckande temaveckan En vecka fri från våld där frågan uppmärksammas på många sätt, med aktiviteter, insatser och information. I Boden arrangeras temaveckan av Team stöd som bjuder in andra aktörer, till exempel skolan. 

Värdegrundsarbete i skolan 

I Bodens kommuns skolor pågår det förebyggande arbetet mot våld i nära relationer hela tiden, som en del av värdegrundsarbetet. Här är det våra lärare som gör det största och viktigaste jobbet varje dag. Dessutom utgår de allra flesta temadagar som arrangeras från just värdegrundsfrågor. 

På alla skolor finns elevhälsoteam med rektorer, specialpedagoger, skolsköterskor och kuratorer. Det är här man planerar speciella insatser, skolornas värdegrundsarbete och arbetet mot våld i nära relationer. 

– Det handlar mycket om att bredda normer och att prata om sunda relationer och hur man är mot varandra i allmänhet. Det är lärarna som gör det viktigaste arbetet till vardags men vi försöker också nå ut till alla, säger Maria Bergstrand, skolkurator. 

Hälsosamtal och klassbesök 

Bodens kommuns skolsköterskor har hälsosamtal med alla elever i förskoleklass, årskurs två, fyra, sju och första året på gymnasiet. Inför samtalet besöker de klasserna tillsammans med skolkuratorerna.  

– Vi försöker uppmärksamma våld i nära relationer så mycket det går, vi pratar om levnadsvanor, hur vi är mot varandra, om sunda relationer och sexualitet och samtycke. Jag tycker att vi kompletterar varandra. Det brukar komma många frågor om kroppen som skolsköterskorna kan svara på medan vi kuratorer är mer inne på relationer, tankar och känslor, säger Maria Bergstrand. 

Från årskurs fyra fyller eleverna i enkäter och frågeformulär inför hälsosamtalen, som man sedan har som grund under samtalet. Det är bland annat frågor om levnadsvanor, tobak och alkohol, om självbestämmande, om någon gjort något med ens kropp som inte kändes bra eller om man utsatts för våld. För skolsköterskan Kerstin Johansson är det viktigt att träffa eleverna regelbundet och bygga relationer så att eleverna känner att de kan lita på henne. 

– Man får lirka lite i samtalet och fråga empatiskt och på ett icke-dömande sätt. Det gäller att vara lyhörd på allt, du får kanske bara höra det en gång, säger Kerstin Johansson. 

Under låg- och mellanstadiet handlar det mer om att upptäcka våld i hemmet medan samtalen för högstadie- och gymnasieelever kretsar mer kring deras egna kärleks- och vänskapsrelationer och om de själva får bestämma vem de ska gifta sig med. Om tecken på våld upptäcks har skolsköterskan anmälningsplikt. 

Eleverna på som går språkintroduktion på gymnasiet får i regel flera besök från skolsköterska och kurator per år, både för att språkkunskaperna utvecklas och för att det tillkommer nya elever kontinuerligt. 

– Ibland har vi med en tolk men ofta hjälper de varandra att tolka och det blir en diskussion. Det är ju jättebra, vi når ut till dem, säger Kerstin Johansson. 

I årskurs fem har man ett pubertetssamtal där man också pratar om relationer och kroppens gränser och från årskurs sex brukar man uppmärksamma porr och hur det kan uppfattas från olika håll och med genusperspektiv. När den nya läroplanen kommer blir sexualitet, samtycke och normer ett eget ämne i skolan. 

Förenklar svåra samtal 

Skolkuratorerna har tagit fram ett screeningformulär med en rad frågor som ställs till elever i individuella samtal för att göra det lättare att både ställa och svara på frågor som rör svåra ämnen. 

– Jag tror att många har en bild av hur en relation ska vara och att de kanske inte förstår att deras relation inte är okej. Det kan finnas ett stort mörkertal, men varje gång jag stöter på en berättelse om en situation eller relation som inte är bra så är det en gång för mycket. Därför är det viktigt att vi når ut och pratar om sunda relationer säger Maria Bergstrand. 

Hon tycker att det är viktigt att sätta en grund för samtal om känslor och relationer redan när barnen är små så att man lär sig förstå och uttrycka sina känslor och vad som känns okej och inte. Maria Bergstrand tipsar om boken Livsviktiga snack som Suicide Zero ger ut till alla föräldrar med 9-åringar. 

– Där finns mycket konkret och bra tips på hur man kan prata med sitt barn, även om man inte tror att barnet mår dåligt, säger Maria Bergstrand. 

När våldet blivit ett faktum 

Det är Team mottagning som är vägen in för att få hjälp, antingen via en egen ansökan eller en orosanmälan. Det gäller alla typer av stöd, även vid till exempel missbruk eller psykisk ohälsa. I alla typer av ärenden som hanteras här tittar socialsekreterarna också efter tecken på våld i nära relationer.  

Läs mer: Våld i nära relationer | boden.se 

Om exempelvis skolan, Polisen eller vården uppmärksammar tecken på våld i nära relation skickar de en orosanmälan till Team mottagning. 

– Vi har också ett bra samarbete med kvinnojouren och de är ovärderliga, de kan upptäcka det här på ett helt annat sätt, säger Camilla Fredriksson. 

Efter orosanmälan görs en första bedömning på om ärendet ska gå vidare till utredning, finns det barn inblandade blir det alltid en utredning. Efter utredningen fattas beslut om insats, beviljas insats är det Team stöd som utför insatsen. Ofta handlar det om stödsamtal. 

– När det rör sig om pågående våld erbjuder vi här-och-nu-samtal, man gör en riskbedömning, en kartläggning och en plan för hur man ska ta sig ur våldet. När våldet upphört har vi samtal om frihet, för att göra det hela pratbart och begripligt så att man kan ta sig vidare i läkeprocessen och gå vidare i livet, säger Camilla Fredriksson, behandlare på Team stöd. 

Den senaste tiden har mer politiskt och medialt ljus hamnat på frågan och lagstiftningen har skärpts, bland annat för att stärka skyddet för barn. Kommunen är enligt lag skyldig att ge stöd till både de utsatta och utförare men det är till största delen de utsatta som söker hjälp. Vid årsskiftet avslutades kommunens avtal med Fredamottagningen i Luleå. Det innebär att Team Stöd numer ger stöd till både utsatta och utförare av våld i nära relationer. 

– Vi håller på att utveckla verksamheten för att bli bättre på att möta våldsutövare. På agendan för utveckling finns också hedersrelaterat våld, jämställdhet, föräldrar i konflikt och vi ska bli ännu bättre på att möta barn. Våldet fortsätter ofta efter en separation och det blir väldigt svårt för barnen med ett stort stresspåslag. Det påverkar barnen hela livet så det är ett jättestort problem på så många plan, säger Camilla. 

För barn som utsatts för eller bevittnat våld hemma finns samtalsmodellen Trappan. På Team stöd finns två som jobbar med detta och ytterligare två som är under utbildning. 

Läs mer: Misstanke om barn som far illa | boden.se 

Läs mer: Barn som är utsatta för våld | boden.se 

Samverkan mellan flera parter 

I arbetet mot våld i nära relationer är det många olika parter inom och utanför Bodens kommun som samverkar. Dels finns det samverkan inom kommunen, exempelvis mellan skolan och socialtjänsten. Samverkan med polisen, vården och kvinnojouren är också väldigt viktig, inte minst för att upptäcka våld i nära relationer.  

Frågan behandlas även av Rådet för trygghet och hälsa i Bodens kommun. I rådet ingår kommunchef, samtliga förvaltningschefer, samordnare trygghet/brottsförebyggande samt representanter för Polisen, Företagarna och Bodenbo. Det finns även en samverkansgrupp med representanter från Bodens kommuns elevhälsa och individ- och familjeomsorg som tillsammans med Polisen, Region Norrbotten och Luleå kommun satt en gemensam handlingsplan för hur man ska arbeta med frågan. 

En del av trygghetsplanen 

Våld i nära relationer har en egen punkt i trygghetsplanen för 2021-2023 som klubbades i december 2020. Här pekades några viktiga mål ut för det fortsatta arbetet. 

Bakgrunden till trygghetsplanen, som innefattar många andra aspekter av trygghet, är bland annat SCB:s medborgarundersökning som genomfördes hösten 2019. Den visade att trygghetssiffrorna i Boden gått ned. För att komma till rätta med problemen genomförde Rådet för trygghet och hälsa och brottsförebyggande gruppen workshops och tog fram en plan som sedan fastställdes av kommunstyrelsen. Trygghetsplanen är just nu under infasning och ska implementeras i flera olika verksamheters planering. I planen finns mål för det fortsatta arbetet som ska leda till att: 

• våld i nära relationer minskar 
• stärka stödet till individer så att mörkertalen minskar och fler vågar anmäla 
• förbättra samverkan mellan berörda myndigheter och andra parter 

För att nå målen finns tre planerade aktiviteter: 

• Sprida samhällsinformation om jämställdhet och jämlikhet. Hit räknas även jämställdhetsintegrering av kommunens samtliga verksamheter som man arbetar med just nu, Bodens kommuns jämställdhetspris, med mera. 
• Utreda om konceptet Huskurage kan passa Boden och titta på resultatet hos andra som testat det. Här får människor i bostadsområden lära sig att på ett icke-konfrontativt sätt avbryta situationen om man hör ljud som skrik och smällar, för att minska risken att själv utsättas för våld. 
• Vidareutveckla och stärka omhändertagandet av brottsoffret. 

Läs mer: Trygghetsplan 2021-2023 | boden.se 

Arbetsmiljö för kommunens medarbetare 

Bodens kommun accepterar inte någon form av kränkande särbehandling som exempelvis sexuella trakasserier, mobbning och så vidare, och om sådant förekommer vidtas åtgärder skyndsamt. Om detta informeras även vikarier när de börjar. 

Alla verksamheter i Bodens kommun håller på att genomgå en jämställdhetsintegrering. Kommunen delar även årligen ut ett Jämställdhetspris för att belysa viktiga arbetet med att tillsammans göra Boden mer jämställt.  

Läs mer: Jämställdhetsintegrering | boden.se 

Sök hjälp eller prata med någon 

I en akut våldssituation kontaktas polisen via larmnumret 112. 

Har du funderingar kring din egen relation eller har du sett något som gjort dig orolig? Då är du välkommen att ringa till Team mottagnings jourtelefon som har öppet dagtid varje dag på telefonnummer 0921-629 99. Under kvällar och helger når du socialtjänstens myndighetsberedskap via larmnumret 112. 

Du kan känna en trygghet i att socialsekreterarna har god kompetens är väl rustade för att möta våld i nära relationer.  

Du kan också vända dig direkt till Kvinnojouren på telefon 0921-188 81. Kvinnojouren har skyddade boenden för våldsutsatta. 

Läs mer: Akut stöd till dig som är utsatt för våld i nära relation | boden.se 

Läs mer: Våld i nära relationer | boden.se