Nyanlända ukrainare berikar Bodens näringsliv

Projektet Care-HERO Boden har hjälpt nyanlända ukrainare ut på arbetsmarknaden. Något som har betytt mycket för det lokala näringslivet.

En av dem som tagit emot flera personer från projektet och anställt dem är Robin Simonsson som driver Boden kött & vilt, där bland annat varumärket LappSimon, som säljer delikatesslådor, köttprodukter och tillbehör, ingår. I grunden är bolaget en köttgrossist med egen produktion och vidareförädling i Harads. Ukrainare arbetar nu bland annat på ekonomiavdelningen och på lagret.

– Vi har haft behov av att anställa då vi växt mycket senaste åren och kom då i kontakt med projektet och sen gick det av bara farten, säger Robin Simonsson, vd på företaget som har totalt 15 anställda.

Care-HERO Boden har arbetat intensivt med att göra noggranna kompetenskartläggningar av de nyanlända. De har bland annat tagit reda på vilka kunskaper olika personer besitter, vilka yrken som går att validera och vad deltagarna är intresserade av att jobba med. Något som gjorde att Boden kött & vilt hittade rätt direkt.
– De personer vi fick föreslagna oss hade jättefina referenser och utbildningar. Det kändes synd om deras kompetenser inte skulle tas tillvara på samtidigt som vi var i behov av folk. Så vi bestämde oss för att prova den här typen av rekrytering.

Inga problem

Robin Simonsson nämner bland andra den kvinna som nu arbetar på företagets ekonomiavdelning. Hon hade under sin första tid i Sverige arbetat som städare, men var dokumenterat duktig på ekonomi.
– Vi sökte en ekonom för något år sedan men fick få ansökningar och ingen som passade. Det känns fantastiskt att ta till vara på kompetensen hon besitter. Inte bara för oss, utan även att hon får jobba med det hon tycker är intressant istället för att städa.

Det har överlag varit en succé att ta emot nyanlända.
– Det har funkat fantastiskt bra. Jag hade räknat med att det skulle vara någon typ av bekymmer, som att det skulle bli någon form av kulturkrock, att vi skulle missförstå varandra eller att det inte skulle funka med språket. Men inget av det har varit något problem. Det har mer eller mindre gått av sig självt.

Ändå kan inte alla de nyanställda svenska eller engelska.
– På så vis har det varit en lite längre startsträcka än om vi anställt svensktalande personer. Men det funkar förvånansvärt bra att kommunicera ändå. En har lärt sig svenska, en annan engelska och de som inte kan något av språken har enklare arbetsuppgifter där språket inte är något hinder.

Berikar företaget

Robin Simonsson tycker att nyanlända är en enorm resurs. Inte bara ukrainare, utan även andra som kommer till Sverige.
– Jag är helt övertygad om hur bra det är att jobba så här med rekrytering. Många av dem som kommer hit besitter en betydande mängd kompetens, och det är välkänt att det råder brist på just den typen av kompetens i kommunen. Sedan är det alltid bra med nya sätt att se på saker. Det spelar ingen roll om det är svenskar eller nyanlända. Men nyanställda personer ser på saker på ett annat sätt och då sker det en naturlig utveckling av verksamheten. De flesta hos oss har arbetat mer än sju år och vi har nästan inte haft någon personalomsättning alls. Då är det kul med nya tankar och idéer.

Du verkar ha varit öppensinnad till att testa det här sättet att rekrytera från start, men hur har det varit bland personalen?
– Likadant. Vi är ett bra gäng och personalen har varit väldigt öppna. Vi tycker att det varit kul att få in en ny mix av personal. Det berikar företaget och de anställda.

Maria Viklund och Annethe Sandström, enhetschefer på Erikslunden.

Inte ett svårt val

En annan organisation som tagit emot ukrainare är Erikslunden, ett av Bodens största demensboenden. Där arbetar 50-talet personer, varav 4 personer anställts från projektet. Ett par av ukrainarna arbetar nu med vård och omsorg. De andra ingår i vårdnära serviceteam på boendet. De sistnämnda har arbetsuppgifter som att tvätta, packa personalkläder, packa upp varor och köra iväg sopor. De förstnämnda ger vård till de 18 brukare som huserar på den avdelning de arbetar.

– Vi har tagit emot personer från andra länder i flera år nu, så för oss är det inget nytt att ta in nyanlända. Valet om att ta emot ukrainare var inte svårt, säger enhetscheferna Maria Viklund och Annethe Sandström och förklarar att nyanlända som inte kan språket kan behöva lite längre inskolning än personer som kan svenska språket, men att den investerade tiden betalar tillbaka sig snabbt.

– Vi har ett oerhört stort behov av människor och språket är inget större bekymmer för den personal som arbetar i serviceteamet. Däremot är språket viktigt för de som arbetar i vården med våra brukare. Om det uppstår problem använder vi ibland Google translate. Sen har vi också stödpersoner från projektet som kan hjälpa till. Men det är väldigt sällan det behövs. Dessutom läser de SFI halvtid och jobbar i  serviceteamet på halvtid, så de lär sig språket både när de arbetar och samtidigt läser svenska på SFI.

Vad har rekryteringarna betytt för er?
– Att vi fått lära känna nya personer, vilket alla som arbetar här tycker är positivt. Ukrainarna bidrar mycket med deras ursprung och kultur. Att vi har människor med olika bakgrunder och erfarenheter berikar och får oss att växa. Dessutom bidrar vi med att de kommer in på arbetsmarknaden genom anställningarna, vilket känns bra i hjärtat. Men de är också mycket drivna och vill verkligen lära sig jobbet, så de tillför väldigt mycket.

Vidare lättar anställningarna på arbetsbelastningen. Hela vårdyrket lider av brist på arbetskraft.
– Det är en utmaning att få in folk och jag tror att både vi och andra arbetsgivare i Boden och hela norra Sverige behöver tänka annorlunda för att lösa kompetensbristen. Att ta till vara på de resurser som finns är mycket värdefullt, som projektet nu gjort. Jag gillar hur projektet utgått från individerna och hittat arbetsplatser som passar in på deras kunskaper. Jag rekommenderar verkligen andra att våga göra samma sak som vi och ta in ukrainare, säger Maria Viklund.

Thomas Knutsson, enhetschef på JobbCenter.

Fungerar som brygga

Thomas Knutsson, enhetschef på JobbCenter i Boden och med i styrgruppen för Care-HERO Boden är inne på samma spår och hyllar de kartläggningar av kompetenser som genomförts på samtliga individer.
– Vi har bara hört positivt från näringslivet med många tacksamma företagare. De flesta är jätteglada att ha fått kompetensen serverad från projektet, med färdiga förslag på kandidater, säger han.

En viktig framgångsfaktor är att projektet kunnat stå som garant för de som ska rekryteras. Thomas Knutsson menar att det har behövts en brygga mellan ukrainarna och näringslivet.
– Om du tittar på hur rekryteringar går till så anställer ofta företag någon de känner, känner till eller fått referenser om. Att bara anställa någon från Ukraina som man inte känner till kan kännas otryggt. Men när projektet gjort en kartläggning och sedan går in som garant för de som ska rekryteras så ökar tryggheten. Det tror jag varit avgörande för att så många företag vågat anställa.

Har inte egna HR-avdelningar

Projektet har även hjälpt till med administrativa göromål. Det har handlat om allt från hur företag ska agera med personal som inte har rätt till bank-id till att hjälpa till med statliga subventioner som individer med massflyktsdirektiv har rätt till. Hjälpen har varit ytterligare en insats för att minska hindren för företagare att anställa.
– Mindre bolag har inte egna HR-avdelningar och tycker det är svårt med det byråkratiska. Så att hjälpa till i den processen har varit viktigt.

Thomas Knutsson tror att allt fler företag kommer upptäcka möjligheterna i att rekrytera ukrainare, även utan projektets hjälp.
– Nu kan ukrainarna själva tipsa om andra ukrainare, vilket återigen är viktigt för arbetsgivarens trygghet. Då kan rekryteringarna börja rulla av sig självt.
Han hoppas att fler, inte bara i norra Sverige, är intresserade av att kopiera sättet att arbeta med nyanlända.

Om Care-HERO Boden

• Projektets mål har varit att få nyanlända ukrainare att bosätta sig i Boden, integreras och bli en del av samhällsutvecklingen. Något som är kopplat till massflyktsdirektivet som innebär att ukrainare som kommer till Sverige ska få skydd och ett tidsbegränsat uppehållstillstånd.
• En viktig del har varit att hjälpa ukrainare ut i jobb. Det rimmar i sin tur med det enorma behovet av arbetskraft som finns i norra Sverige, bland annat på grund av de jättesatsningar som sker inom den gröna industrin.
• I projektet Care HERO Boden, som finansierats av Europeiska socialfonden, har fler än hälften av de 150 personer som deltagit kommit ut i arbete. Bland annat i branscher som vård och omsorg, ekonomi, skog, bygg och anläggning.