Boden i topp inom klimatanpassning i Sverige 

Bodens kommun är för andra gången i rad i absoluta toppen inom klimatanpassning i Sverige. Det visar en ny kartläggning som IVL Svenska Miljöinstitutet och Svensk Försäkring har gjort. Boden placerade sig på andra plats av landets alla kommuner.

IVL Svenska Miljöinstitutet och Svensk Försäkring har för sjunde gången genomfört en enkätundersökning för att kartlägga Sveriges kommuners arbete med klimatanpassning. Enkäten skickas ut till Sveriges samtliga 290 kommuner. Liksom i 2023 års rankning placerade sig Norrköping och Boden på delad förstaplats med samma poäng, där Norrköping även i år fick en högre poäng i utslagsfrågan. Bodens placering är ett kvitto på att kommunen jobbar åt rätt håll, inte minst mitt under en pågående stor samhällsomställning. 

I IVLs beskrivning av Bodens arbete lyfts framförallt tre centrala framgångsfaktorer: 

• Boden har jobbat med frågorna under lång tid, vilket gjort det självklart för många att beakta klimatanpassning. 

• Flera fungerande samverkansforum för olika sakfrågor eller platser. 

• Tydlig politisk prioritering av klimatanpassning vilket gjort det prioriterat att ta fram utredningar som stöd för planprocesser. 

– Vi har haft en grön profil länge och har varit ekokommun sedan 1998. Det ger en stabil grund att bygga vidare på, säger Elin Lindahl, miljöstrateg och Bodens projektledare i Viable Cities satsning Klimatneutrala städer 2030. 

Som exempel på omvärldsfaktorer som påverkar klimatet i Boden anges förändrade vintrar, ökade temperaturvariationer och förändrad vattenföring. Växlande vinterväder ökar belastningen på infrastrukturen och försvårar snöröjning och halkbekämpning. Också vårfloden påverkas – den kan komma tidigare eller utebli helt. Klimatförändringarna innebär därmed inte bara nya risker, utan också behov av en flexibilitet för att hantera det oförutsägbara klimat som redan är här. Att kommunen under en längre tid arbetat med en bredd av miljöfrågor lyfts fram som en framgångsfaktor för att möta dessa utmaningar. 

IVL pekar också på klimatanpassningsplanen från 2024 som ett exempel på hur Bodens kommun arbetar strategiskt. Planen bygger på prioriteringsarbete med stöd av SMHI:s metodstöd och identifierar både risker och konkreta åtgärdsbehov. Planen linjerar med översiktsplan och fördjupningar av översiktsplanen, exempelvis vad gäller klimatanpassningsstråk för skyfall, vilket säkerställer att frågan får genomslag i planprocesserna. 

– Vi har bra underlag från översiktsplan ner till detaljnivå. Det gör stor skillnad. När politiken prioriterar frågan blir det också möjligt att ta fram den typ av utredningar som verkligen kan styra den fysiska planeringen, säger Elin Lindahl. 

Exempel på starka samverkansstukturer är dagvattengruppen, där funktioner som park, VA, plan och gata möts var sjätte vecka, för att gemensamt hantera konkreta utmaningar. Bodensjögruppen är ett annat forum där även energibolag och externa aktörer deltar. Enligt Elin Lindahl är dessa samverkansarenor med kontinuerliga möten avgörande för att klimatanpassning ska integreras i alla skeden av planering och genomförande. Servicepunkter på landsbygden lyfts också fram som viktiga aktörer som exempelvis med bidrag från naturvårdssatsningar (LONA) har resulterat i våtmarksrestaureringar.

Bild: Kvarnbäcken - en unik dagvattenlösning som är ett exempel på brett samarbete över flera förvaltningar i en lösning som skapar både funktion och rekreation.