Nyheter
Trygghetspunkter växer fram lokalt
Bodens kommun utvecklar trygghetspunkter för att stärka beredskapen vid kris eller krig. Arbetet sker i nära samarbete med civilsamhället – och är en del av det bredare beredskapsarbete som just nu pågår i hela landet.
Trygghet i händelse av samhällsstörningar börjar lokalt. Under våren har Bodens kommun inlett ett arbete med att utveckla trygghetspunkter – fysiska mötesplatser dit invånare kan vända sig vid större kriser som långvariga elavbrott, kommunikationsstörningar eller andra nödlägen.
Som första steg har kommunen valt att bygga vidare på tre redan etablerade servicepunkter i Unbyn/Avan, Gunnarsbyn och Harads. Dessa drivs i samarbete med de lokala ekonomiska föreningarna UNEK, RÅEK och EDEK och fungerar som naturliga mötesplatser i respektive område. Genom tre lokala workshops har kommunen, tillsammans med föreningarna och engagerade invånare, börjat forma innehållet i framtidens trygghetspunkter.
Eftersom Unbyn/Avan och Gunnarsbyn ligger nära kommungränsen har även representanter från Luleå kommun deltagit i samtalen – en viktig aspekt när samverkan över kommungränser kan bli avgörande vid en större samhällskris.
Kommunen har också hållit en separat workshop med Bodens landsbygdsråd, där trygghetspunkternas syfte och funktion diskuterades.
– Lokala resurser, kontakter och erfarenheter är avgörande för en fungerande beredskap. Vi vill bygga upp platser där människor känner sig välkomna, trygga och kan få stöd, säger Disa Kristinsdottir, beredskapssamordnare på Bodens kommun.
Trygghetspunkterna ska exempelvis kunna erbjuda varm dryck, barnaktiviteter, samtalsstöd, möjlighet att ladda mobiltelefoner, hjälp med transporter, utdelning av varma kläder och aktuell krisinformation. Dessutom kommer det att finnas första hjälpen-kit, toalett, belysning och vägledning till viktiga samhällsfunktioner som apotek, skyddsrum och vård.
Fler trygghetspunkter på gång
Att börja på landsbygden har varit en strategisk startpunkt, men trygghetspunkter behövs i hela kommunen. Arbetet fortsätter nu med att planera trygghetspunkter även i tätorten, inte minst i stadskärnan. Förutsättningarna där skiljer sig från landsbygden, men behoven är lika viktiga. Att inleda arbetet i områden där etablerade servicepunkter redan finns har gett värdefull lärdom för det fortsatta utvecklingsarbetet.
– Vi vet att människor vill hjälpa till när något händer. Trygghetspunkterna blir en samlingsplats för både stöd och engagemang, säger Disa Kristinsdottir.