Samhällsutveckling
Samråd
När kommunen har tagit fram ett förslag på en detaljplan får sakägare som berörs av förslaget, länsstyrelsen, kommunala myndigheter och andra som har intresse av förslaget möjlighet att lämna synpunkter. Detta kallas samråd. Samrådet är till för att samla information i ett tidigt skede av processen.
Ett samråd är en obligatorisk del av detaljplanearbetet och går oftast ut på att samla in tidig kunskap om eventuella hinder eller problem som detaljplanen kan komma att stöta på. Sådana problem skulle kunna gälla föroreningar, dagvatten, risk för översvämningar och så vidare. Det kan också vara generella synpunkter på själva detaljplanen. I ett samråd är det bland annat Länsstyrelsen, tillsynsmyndigheten och andra enskilda sakägare som kan antas bli särskilt berörda som bjuds in för att lämna sina synpunkter.
Vem är sakägare?
Alla har rätt att lämna in synpunkter men det är endast du som är sakägare som senare får överklaga en detaljplan. Sakägare är du om du till exempel bor i planområdet, äger fastigheter eller har andra rättigheter inom planområdet eller om du är granne till området. Som grannar räknas vanligtvis de som bor i en radie av 100 meter från planområdet. De som är särskilt berörda är oftast de som äger en tomt i, eller i anslutning till, detaljplaneområdet.
Detaljplanen bearbetas
Det första förslaget till detaljplan kan bearbetas utifrån den nya informationen och synpunkterna som kommit in under samrådet. Efter detta presenteras det slutliga planförslaget som ställs ut för en sista granskning. Även i detta skede kan ovan nämnda sakägare komma med sina synpunkter.
Den färdiga detaljplanen antas sedan av kommunfullmäktige eller av miljö- och byggnämnden. Innan antagande skickas ett utlåtande till alla sakägare som lämnat in synpunkter som inte tillgodosetts i förslaget.
Sammanfattningsvis skulle man alltså kunna säga att samrådet är till för att skapa en så bra och genomtänkt detaljplan som möjligt, där synpunkter och information tagits tillvara från alla berörda parter.